Skytteordlistan förklarar 150 vanliga termer inom pistol- och sportskytte: grenar, tavlor och poäng, tävlingsregler, kommandon på banan, vapenlicens, teknik och kalibrar. Varje förklaring är kort, och där det finns en fördjupande guide på LoggaSkott länkar vi till den.
Använd listan som uppslag när du stöter på ett okänt ord i en resultatlista, en tävlingsinbjudan eller på skjutbanan. Den hjälper också när en skytteterm dyker upp i ett korsord.
0–9
Till A–Ö.22 LRäven .22 Long Rifle
Kantantänd finkaliber med liten rekyl och billig ammunition. Standardkalibern för nybörjare och för precisionsgrenar som standardpistol, sportpistol och fripistol.
Läs mer: Kaliber .22 LR för pistol · Bästa .22 LR-ammunitionen
.38 Special
Revolverpatron med måttlig rekyl som är vanlig i revolverskytte och PPC. Den kan skjutas i revolvrar kammade för .357 Magnum, men det omvända går inte.
Läs mer: Kaliber .38 Special
.357 Magnum
Förlängd och kraftigare variant av .38 Special. Vanlig i magnumfältskytte och silhuettskytte, och revolvrar i kalibern kan även skjuta .38 Special.
Läs mer: Kaliber .357 Magnum
.44 Magnum
Kraftfull revolverpatron med kraftig rekyl. Används framför allt i magnumfältskytte och i silhuettskyttets grovkalibriga klass.
Läs mer: Kaliber .44 Magnum
.45 ACP
Pistolpatron med tung kula och relativt låg hastighet, klassisk i 1911-pistoler. I IPSC är den ett vanligt val för att nå Major power factor.
Läs mer: Kaliber .45 ACP · 9 mm mot .45 ACP
.308 Winchesteräven 7,62 × 51 mm
Gevärspatron som är vanlig i jakt och i precisionsskytte med gevär på långa avstånd.
Läs mer: Kaliber .308 Winchester
6-klockanäven 6-klockssikte
Siktbild där kornet hålls strax under den svarta spegeln, som om spegeln vilade på klockslaget sex. Vanlig i precisionsskytte mot B-tavlan.
Läs mer: B-tavlans mått och siktbild
6,5 Creedmoor
Gevärspatron framtagen för precisionsskytte på långa avstånd, med flack kulbana och måttlig rekyl.
Läs mer: Kaliber 6,5 Creedmoor
9 mm Lugeräven 9 × 19 mm, 9 mm Parabellum
Den vanligaste grovkalibriga pistolpatronen, med hanterbar rekyl och prisvärd ammunition. Används bland annat i fältskytte, PPC, militär snabbmatch och IPSC.
Läs mer: Kaliber 9 mm för pistol
180-gradersregeln
Säkerhetsregel i IPSC: mynningen får inte riktas bakåt förbi en tänkt linje vinkelrätt mot skjutriktningen. Den som bryter regeln diskvalificeras.
Läs mer: IPSC och dynamiskt skytte
1911även 1911-pistol
Pistolkonstruktion av John Browning som antogs av den amerikanska armén 1911. Den är single action, klassiskt kammad i .45 ACP och grunden för IPSC-divisionen Classic.
Läs mer: Guide till 1911-pistolen
A-zonäven Alpha
Den centrala och högst värderade träffzonen på IPSC-tavlan. En A-träff ger 5 poäng oavsett power factor.
Läs mer: IPSC-poäng och hit factor
Aktivitetskrav
Kravet att den som har eller söker vapenlicens för målskytte ska kunna visa regelbunden skytteaktivitet. Kraven finns i Polismyndighetens föreskrifter FAP 551-3 och styrks med föreningsintyg och skjutlogg.
Läs mer: Hur många skjutpass krävs? · Om aktivitetskravet inte uppfylls
Avladdning
Att tömma vapnet efter skjutning: ta ur magasinet, öppna och kontrollera att patronläget är tomt. Vapnet visas sedan för skjutledaren innan det läggs ner.
Läs mer: Provfrågor till pistolskyttekortet
Avtryck
Rörelsen när skytten pressar avtryckaren tills skottet går. Ett jämnt avtryck rakt bakåt, som inte rubbar siktbilden, är grunden för träffsäkerhet.
Läs mer: Pistolskytteteknik
Avtryckarbygeläven varbygel
Bygeln som skyddar avtryckaren. Fingret hålls utanför bygeln tills siktet är på målet och skytten är beredd att skjuta.
Läs mer: Säkerhet i pistolskytte
Avtryckarryck
Att rycka till i avtryckaren i stället för att pressa jämnt, så att vapnet rör sig innan kulan har lämnat pipan. Syns ofta som en förskjuten eller utspridd träffbild.
Läs mer: Avtryckaranalys i träffbilden
B-tavlaäven precisionstavla
Ringtavla för precisionsskytte med pistol, med tio ringar och en svart spegel som omfattar ringarna 7–10. Tian är 50 mm och inner-tian 25 mm i diameter.
Läs mer: B-tavlans mått · Precisionstavlans ringar och poäng
Barrikad
Skärm som skytten skjuter runt eller vid sidan av, med stöd mot barrikaden. Barrikadskytte ingår i PPC 1500.
Läs mer: PPC 1500: program och poäng
Benchrestäven bänkskytte
Precisionsskytte med gevär från bänk, där vapnet vilar på stöd. Målet är att samla skotten i så små grupper som möjligt.
Läs mer: Bänkskytte och benchrest
Blyexponering
Bly som frigörs från tändsatser och kulor vid skott och kan andas in eller följa med på händerna. Risken minskar med god ventilation, handtvätt och helmantlade kulor.
Läs mer: Blyexponering på skjutbanan · Inomhusbana eller utomhusbana
Bronsmärke
Första nivån i märkessystemet, före silver och guld. Märket skjuts enligt fastställda fordringar under kontroll av en funktionär.
Läs mer: Märkessystemet i skytte
C-tavla
Tavla för tidsbegränsade serier på 25 meter, med en stor svart spegel där de högre poängzonerna inte syns från skjutplatsen. Skytten siktar mitt i spegeln i stället för under den.
Läs mer: C-tavlan och snabbskytte
C-zonäven Charlie
Zonen runt A-zonen på IPSC-tavlan. Ger 3 poäng med Minor och 4 poäng med Major power factor.
Läs mer: Poängräkning i IPSC
D-zonäven Delta
Den yttre träffzonen på IPSC-tavlan. Ger 1 poäng med Minor och 2 poäng med Major power factor.
Läs mer: Tavlor och mål i pistolskytte
Division
IPSC:s indelning efter vapentyp och tillåtna modifieringar, till exempel Production, Standard, Classic, Open och Revolver. Skyttar tävlar mot andra i samma division.
Läs mer: IPSC Production mot Standard
DMäven distriktsmästerskap
Regionalt mästerskap med medaljer per gren och klass. Steget mellan klubb- och inbjudningstävlingar och SM.
Läs mer: DM i pistolskytte
DNFäven Did Not Finish
Skytten startade men fullföljde inte tävlingen, till exempel på grund av vapenfel som inte gick att åtgärda eller skada.
Läs mer: DNS, DNF och DQ förklarade
DNSäven Did Not Start
Skytten var anmäld men startade aldrig. En DNS ger ingen placering och inget resultat.
Läs mer: DNS, DNF och DQ förklarade
Domare
Funktionär som ser till att reglerna följs på en tävling och avgör regelfrågor. I IPSC heter motsvarande roll Range Officer.
Läs mer: Domare och funktionärer
Double actionäven DA
Avtryckaren både spänner och släpper hanen, vilket ger ett längre och tyngre avtryck än single action. Vanligt i revolvrar och för första skottet i många pistoler.
Läs mer: Revolver i tävlingsskytte
DQäven diskvalificerad
Diskvalificering, i skytte nästan alltid till följd av ett säkerhetsfel som ett vådaskott eller att mynningen riktats åt otillåtet håll. Tävlingen är över och inget resultat räknas.
Läs mer: DNS, DNF och DQ förklarade
Dragningäven draw
Att dra vapnet ur hölstret och få upp det i skjutställning. Tiden från startsignal till första skott kallas draw time.
Läs mer: Hölster och bälte för IPSC
Drill
Kort övning med fast upplägg som upprepas, ofta mot skyttetimer, för att träna ett visst moment som dragning, magasinbyte eller målbyte.
Läs mer: Grunddrills för pistolskytte
Duellskytte
Skytte mot tavlor som vänds fram under korta tidsfönster, så att tavlans rörelser styr takten. Kräver samma grundteknik som precision, men under tidspress.
Läs mer: Duellskytte med pistol
El Presidente
Klassisk övning i dynamiskt skytte med tre mål: skytten startar med ryggen mot målen, vänder, skjuter två skott per mål, byter magasin och skjuter två skott till per mål.
Läs mer: El Presidente och andra IPSC-drills
Eld
Skjutledarens kommando som ger tillstånd att börja skjuta.
Läs mer: Regler och kommandon på skjutbanan
Eld upphör
Kommando som betyder att all skjutning ska upphöra omedelbart och att fingret tas från avtryckaren. Det gäller direkt, även mitt i en serie.
Läs mer: Regler och kommandon på skjutbanan
Elektronisk tavla
Tavla där sensorer registrerar träffens läge och visar resultatet direkt på en skärm vid skjutplatsen. Gör det möjligt att räkna poäng med decimaler.
Läs mer: Elektronisk tavla och poängräkning
Enhandsvapen
Vapen som är avsett att avfyras med en hand, alltså pistoler och revolvrar. Begreppet används i vapenlagstiftningen.
Läs mer: Vapenlicens för pistol steg för steg
EU-vapenpassäven europeiskt skjutvapenpass
Pass som Polismyndigheten utfärdar till den som har vapentillstånd i Sverige. Det listar vapnen och används när man reser med egna vapen till tävling eller jakt i andra EU-länder.
Läs mer: EU-vapenpass för sportskyttar · Resa med vapen utomlands
Exponeringstid
Den tid en vändbar tavla är synlig för skytten. Skott som avlossas efter att tavlan vänts bort räknas inte.
Läs mer: Poäng och resultat i fältskytte
FAP 551-3
Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om vapenlagstiftningen. Där finns bland annat kraven på dokumenterad aktivitet för den som har vapen för målskytte.
Läs mer: Om FAP 551-3
Figur
Måltavla i fältskytte, ofta formad som en halv- eller helkroppssilhuett, i stället för en ringtavla.
Läs mer: Tavlor och mål i pistolskytte
Finkaliber
Vapen och ammunition i kantantänd kaliber, främst .22 LR. Motsatsen är grovkaliber.
Läs mer: Välj din första pistol
Flinchingäven föregripande av rekylen
Ofrivillig ryckning eller blinkning precis före skottet, när kroppen väntar sig smäll och rekyl. Ger ofta låga träffar och går att träna bort, bland annat med torrträning.
Läs mer: Avtrycksryckning och flinching
Fripistoläven free pistol, 50 m pistol
Precisionsgren på 50 meter som skjuts med en hand och en specialbyggd .22-pistol med mycket lätt avtryck, mot ringtavla. Fripistol var olympisk gren till och med 2016.
Läs mer: Precision 50 meter med pistol
Funktionsstörning
När vapnet inte fungerar som det ska, till exempel matningsfel eller en hylsa som inte kastas ut. Hanteras med mynningen i säker riktning och enligt skjutledarens anvisningar.
Läs mer: Funktionsstörningar i pistolen
Fältskytte
Gren där skytten förflyttar sig mellan stationer och skjuter mot figurer på olika avstånd och i olika ställningar inom en tidsgräns. Den största pistolskyttegrenen i Sverige.
Läs mer: Fältskytte med pistol · Precision eller fältskytte?
Föreningsintyg
Intyg från skytteföreningen som bifogas ansökan om vapenlicens. Det bekräftar medlemskap och aktivitet och att föreningen tillstyrker ansökan.
Läs mer: Föreningsintyg för vapenlicens
Gevärsskytte
Sportskytte med gevär, från luftgevär på 10 meter till skytte med grövre kalibrar på långa avstånd.
Läs mer: Börja med gevärsskytte · Grenar i gevärsskytte
Grepp
Hur skytten håller vapnet. Ett fast och likadant grepp varje gång håller vapnet stilla vid avtrycket och gör att siktet kommer tillbaka efter rekylen.
Läs mer: Pistolgreppet och träffbilden
Grovkaliberäven grovpistol
Samlingsnamn för pistoler och revolvrar i centralantända kalibrar som 9 mm, .38 Special och .45 ACP, till skillnad från finkalibriga .22.
Läs mer: Magnumkalibrar för pistol
Gruppstorlek
Avståndet mellan de två skott i en träffbild som ligger längst ifrån varandra, mätt centrum till centrum. Ett mått på precision oberoende av var gruppen sitter.
Läs mer: Mäta precision och gruppstorlek
Guldmärkeäven pistolskyttemärke i guld
Den högsta nivån i märkessystemet. Pistolskyttemärket i guld skjuts med precisionsserier och tillämpningsserier och är en vanlig förutsättning för föreningens intyg inför licens för den första pistolen.
Läs mer: Guldmärke i pistolskytte
Halvautomatisk pistol
Pistol där rekylen laddar nästa patron automatiskt, men där varje skott kräver ett eget avtryck.
Läs mer: Välj din första pistol
Handladdning
Att själv ladda ammunition av hylsor, tändhattar, krut och kulor. Används för att anpassa laddningen efter vapen och gren och för att sänka kostnaden.
Läs mer: Handladdning för pistol · Handladdat eller fabriksammunition · Guide till handladdningspressar
Hit factor
IPSC:s mått på prestationen på en stage: totala poäng delat med tiden i sekunder. Den som har högst hit factor vinner stagen.
Läs mer: IPSC-poäng och hit factor
Hölsteräven holster
Fodral på bältet som håller pistolen när den inte används. I IPSC, PPC och militär snabbmatch startar många moment med vapnet i hölstret.
Läs mer: Hölster och bälte för IPSC
Hörselskydd
Kåpor eller proppar som dämpar skottljudet. Obligatoriskt på skjutbanan, och vid grov kaliber och inomhus använder många både kåpor och proppar.
Läs mer: Hörselskydd för skytte
Inner-tiaäven inre tia, X
En mindre ring innanför tian som ger 10 poäng men räknas separat. Antalet inner-tior skiljer skyttar med samma totalpoäng.
Läs mer: Precisionstavlans ringar och poäng
IPSCäven dynamiskt skytte
International Practical Shooting Confederation. Skytten tar sig igenom banor med flera mål, rörelse och omladdningar, och resultatet räknas som hit factor.
Läs mer: IPSC och dynamiskt skytte
ISSF
International Shooting Sport Federation, det internationella skytteförbund som reglerar de olympiska skyttegrenarna, bland annat luftpistol, sportpistol och snabbpistol.
Läs mer: Internationella skyttetävlingar
Kaliber
Beteckning på en patron och på loppets ungefärliga diameter, angiven i tum (.22, .45) eller i millimeter (9 mm).
Läs mer: Utrustning för pistolskytte
Kikarsikte
Optiskt sikte med förstoring och riktmedel i form av ett hårkors. Vanligt i gevärsskytte och jakt.
Läs mer: Kikarsikte för tävlingsskytte · Kikarsikte för nybörjare
Klass
Indelning av skyttar efter prestationsnivå, så att man tävlar mot jämbördiga. Hos SPSF är klass 1 den lägsta och klass 3 (riksmästarklassen) den högsta. Guldmärket ger klass 2, och klass 3 kräver resultat motsvarande standardmedaljer i grenen under föregående år.
Läs mer: Klassindelning i pistolskytte
Kompensator
Påbyggnad vid mynningen som leder om krutgaserna för att minska vapnets uppåtrörelse vid skott. Tillåten i bland annat IPSC Open men inte i Production.
Läs mer: IPSC Production mot Standard
Korn
Den främre delen av ett öppet sikte. Kornet placeras mitt i sikteskåran, siktets bakre del, och hålls i skarpt fokus när skytten siktar.
Läs mer: Pistolskytteteknik
Kulfång
Vall eller konstruktion bakom tavlorna som stoppar kulorna. Mynningen ska alltid peka mot kulfånget när vapnet laddas.
Läs mer: Regler på skjutbanan
Ladda
Skjutledarens kommando som ger tillstånd att sätta i magasinet och göra vapnet skjutklart. Före kommandot får vapnet inte laddas.
Läs mer: Regler och kommandon på skjutbanan
Lagtävling
Tävling där flera skyttars resultat räknas samman till ett lagresultat, ofta för klubben.
Läs mer: Lagtävlingar i pistolskytte
Leveläven IPSC-nivå
IPSC delar in tävlingar i nivåer, från Level I för klubbmatcher upp till Level V för världsmästerskap. Högre nivå innebär större tävling och strängare krav på arrangemanget.
Läs mer: Tävla i IPSC Level 2
Lotäven ammunitionslot
Tillverkningsparti av ammunition. Patroner från samma lot har jämnare egenskaper, så precisionsskyttar noterar ofta lotnumret.
Läs mer: Logga ammunitionslot för precision · Precisionstesta ammunition
Luftgevär
Gevär som skjuter 4,5 mm kulor med tryckluft. Skjuts på 10 meter och är en olympisk gren.
Läs mer: Guide till luftgevär
Luftpistol
Pistol som skjuter 4,5 mm kulor med tryckluft eller kolsyra. Skjuts på 10 meter mot en liten ringtavla, är olympisk gren och ett vanligt första steg in i pistolskyttet.
Läs mer: Guide till luftpistol · Luftpistol: poäng och program
Magasin
Utbytbar behållare med patroner som matar pistolen. Magasinbyten under tidspress tränas särskilt inför IPSC, PPC och militär snabbmatch.
Läs mer: Magasinbyte och laddteknik
Magnumfältskytte
Fältskytte med kraftigare kalibrar som .357 Magnum och .44 Magnum. Följer samma stationsformat som vanligt fältskytte men ställer högre krav på rekylkontroll.
Läs mer: Magnumkalibrar för pistol
Major och Minor
De två poängnivåerna i IPSC, som bestäms av ammunitionens power factor. Minor kräver minst 125 och ger lägre poäng för C- och D-träffar än Major, som kräver en högre power factor.
Läs mer: Power factor i IPSC
Mental träning
Träning av koncentration, rutiner och hantering av nervositet. Lika viktig som tekniken när resultatet ska hålla på tävling.
Läs mer: Mental träning för pistolskyttar · Tävlingsnerver och prestation
Militär snabbmatch
Pistolgren med rötter i den militära skjututbildningen. Skjuts med tjänstepistol i standardiserade serier med korta tidsgränser.
Läs mer: Militär snabbmatch · Poäng i militär snabbmatch
Mynning
Pipans främre öppning. Mynningen ska alltid peka i säker riktning, mot kulfånget, när vapnet hanteras.
Läs mer: Säkerhet i pistolskytte
Märkessystemetäven skyttemärken
Svenskt system med märken i brons, silver och guld som visar uppnådd skjutskicklighet. Märkena skjuts enligt fastställda fordringar under kontroll av funktionär.
Läs mer: Märkessystemet i skytte
Nya vapenlagen
Den vapenlag som gäller sedan 1 juni 2026 och som ersatte vapenlagen från 1996.
Läs mer: Nya vapenlagen för sportskyttar
Open
Den mest fria IPSC-divisionen, där rödpunktsikte, kompensator och stora magasin är tillåtna.
Läs mer: IPSC och dynamiskt skytte
OS-grenar i skytteäven olympiska skyttegrenar
Skytte i OS omfattar gevär, pistol och lerduvor. Pistolgrenarna är 10 m luftpistol, 25 m sportpistol, 25 m snabbpistol och luftpistol för mixade lag.
Läs mer: Skytte i OS
Patroner ur, visning
Skjutledarens kommando efter avslutad skjutning: ta ur magasinet, töm och kontrollera patronläget och visa vapnet för skjutledaren.
Läs mer: Regler och kommandon på skjutbanan
Patronläge
Den bakre delen av pipan där patronen ligger när den avfyras. Att patronläget är tomt kontrolleras vid avladdning och visning.
Läs mer: Ditt första skjutpass
Pistolskyttekortet
Grundutbildning i säker vapenhantering, regler och skytteteknik, med teoriprov och praktiskt prov. Ett första steg för nya pistolskyttar i en SPSF-ansluten klubb.
Läs mer: Allt om pistolskyttekortet · Provfrågor till pistolskyttekortet
Polisens vapenregister
Register där Polismyndigheten för in licenspliktiga vapen och vem som har tillstånd att inneha dem.
Läs mer: Polisens vapenregister
Power factoräven PF
Mått på ammunitionens kraft i IPSC: kulvikt i grain gånger hastighet i fot per sekund, delat med 1 000. Avgör om skytten räknas som Minor eller Major.
Läs mer: Power factor i IPSC
PPC 1500även PPC
Gren med rötter i den amerikanska polisens skjututbildning, med skytte på avstånd mellan 7 och 50 meter i olika ställningar. Programmet har 150 skott och maxpoängen 1 500.
Läs mer: PPC 1500 · PPC 1500: program och poäng
Precisionsserie
En serie om fem skott mot precisionstavla. Enligt Skjuthandboken 2026 är tidsgränsen för en precisionsserie 5 minuter.
Läs mer: Serier i precisionsskytte · Precisionsprogrammet på 25 meter
Precisionsskytte
Gren där skytten skjuter mot ringtavla på fast avstånd, oftast 25 meter, och försöker placera varje skott så nära centrum som möjligt.
Läs mer: Precisionsskytte med pistol · Precisionsdrills på 25 meter
Procedurfeläven procedural
Avdrag i IPSC när skytten bryter mot banans föreskrifter, till exempel skjuter från fel plats eller hoppar över en obligatorisk omladdning. Varje procedurfel kostar 10 poäng.
Läs mer: Penalties och procedurfel
Production
IPSC-division för fabriksnära pistoler med mekaniska sikten och begränsad magasinkapacitet. Den vanligaste vägen in för nya IPSC-skyttar.
Läs mer: IPSC Production mot Standard
Provskott
Skott som skjuts före tävlingsserierna för att kontrollera siktet och hitta rytmen. De räknas inte in i resultatet.
Läs mer: Provskott i precisionstävling
Range Officeräven RO
Funktionär som leder skytten genom en IPSC-bana, ger kommandona och övervakar säkerheten.
Läs mer: Domare och funktionärer
Rekyl
Vapnets rörelse bakåt och uppåt när skottet går. Ett bra grepp och en stabil ställning gör att siktet snabbt kommer tillbaka på målet.
Läs mer: Rekylfångst och teknik
Resultatlista
Tävlingens sammanställning av placeringar, serieresultat och totalpoäng per klass. Förkortningar som DNS, DNF och DQ visar skyttar utan fullföljt resultat.
Läs mer: Så läser du en resultatlista · Resultatplattformar för skytte
Revolver
Vapen där patronerna sitter i en roterande trumma. Används bland annat i PPC, fältskytte och IPSC:s revolverdivision.
Läs mer: Revolver i tävlingsskytte
Ringtavla
Tavla med koncentriska ringar där poängen ökar inåt, vanligen från 1 i den yttersta ringen till 10 i centrum. Används i precisionsskytte och luftpistol.
Läs mer: Tavlor och mål i pistolskytte · Poängräkning i pistolskytte
Rödpunktsikte
Optiskt sikte som visar en lysande punkt i ett fönster. Skytten kan fokusera på målet i stället för på korn och sikteskåra.
Läs mer: Rödpunktsikte på pistol
Serie
En följd skott, oftast fem, som skjuts i ett sammanhang och räknas ihop. Tävlingsprogram byggs upp av ett antal serier.
Läs mer: Seriespridning och konsistens · Skjutprotokoll i precision
Siktbild
Det skytten ser i siktet när vapnet är riktat: korn, sikteskåra och mål i förhållande till varandra.
Läs mer: Sikteskorrigering på pistol
Sikteskorrigering
Justering av siktet i sidled eller höjdled så att träffbilden hamnar i centrum. Görs när gruppen är samlad men sitter fel.
Läs mer: Sikteskorrigering på pistol
Siktlinjeäven sikteslinje
Den tänkta linjen från skyttens öga genom riktmedlen till målet. Med öppet sikte ska korn och sikteskåra ligga i linje när skottet går.
Läs mer: Pistolskytteteknik
Silhuettskytteäven metallic silhouette
Gren där skytten ska fälla stålsilhuetter formade som kyckling, gris, kalkon och bock på ökande avstånd. Ett mål räknas bara som träff om det faller.
Läs mer: Silhuettskytte med pistol
Silvermärke
Mellannivån i märkessystemet, mellan brons och guld, med högre krav på jämnt skytte än bronsmärket.
Läs mer: Märkessystemet i skytte
Single actionäven SA
Avtryckaren släpper bara en redan spänd hane, vilket ger ett kort och lätt avtryck. Vanligt i tävlingspistoler som 1911 och CZ Shadow 2.
Läs mer: Guide till CZ Shadow 2
Skjuthandboken
Svenska Pistolskytteförbundets regelbok med grenarnas program, tider och tävlingsregler.
Läs mer: Tävlingsregler i pistolskytte
Skjutledare
Den som leder skjutningen på banan och ansvarar för säkerheten. Skjutledaren ger kommandona, och alla på banan ska följa dem direkt.
Läs mer: Bli skjutledare
Skjutloggäven skyttedagbok, skjutjournal
Dokumentation av skjutpass med datum, plats, vapen och antal skott. Används som underlag i licensärenden och för att följa utvecklingen.
Läs mer: Guide till skyttedagbok · Skjutjournal digitalt eller på papper · Exportera skjutloggen till polisen
Skjutpass
Ett skjuttillfälle, på träning eller tävling. Dokumenterade skjutpass är det som visar att aktivitetskravet är uppfyllt.
Läs mer: Hur många skjutpass krävs? · Varför logga skjutpass
Skjutställning
Kroppens position vid skott: stående, knästående, sittande eller liggande. Vilka ställningar som används beror på gren och moment.
Läs mer: Skjutställningar med gevär
Skyddsglasögon
Glasögon som skyddar ögonen mot hylsor, krutrester och splitter. Obligatoriska på skjutbanan.
Läs mer: Skyddsglasögon för skytte
Skytteföreningäven skytteklubb
Förening ansluten till ett skytteförbund där man tränar, tävlar och får föreningsintyg inför licensansökan.
Läs mer: Hitta en pistolskytteklubb · Pistolklubbar i Sverige
Skyttegrenäven sportskyttegren
En disciplin inom skyttesporten med egna regler, mål och vapen. Inom pistolskytte är fältskytte, precision, IPSC, PPC 1500, militär snabbmatch och luftpistol exempel på grenar.
Läs mer: Alla pistolskyttegrenar · Tävla i flera grenar
Skyttetimeräven shot timer
Timer som ger startsignal och registrerar varje skott med hjälp av ljudet. Används för att mäta tider som draw time och split time.
Läs mer: Guide till skyttetimer
SMäven svenska mästerskap
Den högsta nationella tävlingsnivån, där mästerskapstitlar delas ut per gren och klass.
Läs mer: SM i pistolskytte
Snabbpistoläven rapid fire pistol
Olympisk gren på 25 meter där skytten skjuter ett skott mot var och en av fem tavlor inom 8, 6 eller 4 sekunder. Skjuts med finkalibrig pistol.
Läs mer: C-tavlan och snabbskytte
Snabbskytte
Samlingsnamn för skytte där tidsgränsen är så kort att tempot blir en del av utmaningen, till exempel snabbpistol, duell och tillämpningsserier.
Läs mer: Snabbskytte: tid och precision · Snabbserie och precision
Spegel
Den svarta cirkeln mitt på en precisionstavla som skytten siktar mot. På B-tavlan omfattar spegeln ringarna 7–10.
Läs mer: Precisionstavlans ringar och poäng
Split time
Tiden mellan två skott i en serie, mätt med skyttetimer. Ett vanligt mått på hur snabbt skytten får tillbaka siktet efter rekylen.
Läs mer: Snabbskytte: tid och precision
Sportpistol
Gren på 25 meter med .22-pistol, där 60 skott fördelas på en precisionsomgång (240 sekunder per femskottsserie) och en snabbomgång mot vändande tavlor, där tavlan visas 3 sekunder för varje skott med 7 sekunders paus emellan. Internationellt olympisk gren för damer.
Läs mer: Sportpistol 25 meter
Sportskytte
Skytte som idrott, med träning och tävling mot tavlor och mål. Omfattar pistol-, gevärs- och luftvapengrenar.
Läs mer: Pistolskytte som social hobby
SPSFäven Svenska Pistolskytteförbundet
Riksförbundet för pistolskytte i Sverige. Förbundet ansvarar för grenarnas regler, utbildningar som pistolskyttekortet och tävlingsverksamheten för anslutna klubbar.
Läs mer: Svenska Pistolskytteförbundet
Stage
En bana i IPSC med egen uppställning av mål och egna föreskrifter. En match består av flera stages, och resultatet räknas fram stage för stage.
Läs mer: Poängräkning i IPSC
Standardpistol
Gren på 25 meter med .22-pistol där 60 skott skjuts i tre moment med allt kortare tid per serie om fem skott: 150, 20 och 10 sekunder.
Läs mer: Standardpistol: programmet
Svaga handen
Den hand skytten normalt inte skjuter med. Skytte med enbart svaga handen ingår i flera grenar och moment.
Läs mer: Skytte med svaga handen
Säkerhetsregler
Grundreglerna för säker vapenhantering: behandla alltid vapnet som laddat, rikta det aldrig mot något du inte tänker skjuta på, håll fingret utanför avtryckarbygeln tills du ska skjuta och var säker på målet och vad som finns bakom det.
Läs mer: Säkerhet i pistolskytte
Säkerhetszonäven safety area
Markerat område på en IPSC-tävling där skytten får hantera sitt oladdade vapen, till exempel packa upp och hölstra. Ammunition får inte hanteras där.
Läs mer: Förbered din första tävling
Säkring
Mekanisk spärr som hindrar vapnet från att avfyras. Den ersätter aldrig säker hantering med fingret utanför avtryckarbygeln och mynningen i säker riktning.
Läs mer: Myter om pistolskytte
Särskjutning
Extra skjutning som avgör placeringen mellan skyttar med lika resultat, när de inte kan skiljas åt på annat sätt.
Läs mer: Tävlingsregler i pistolskytte
Tillämpningsserie
Serie med kort tidsgräns, ofta mot vändbar tavla, som komplement till precisionsserierna. Pistolskyttemärket skjuts med både precisions- och tillämpningsserier.
Läs mer: Snabbserie och precision
Torrträningäven dry fire
Träning utan ammunition där skytten övar grepp, siktbild, avtryck och vapenhantering med kontrollerat oladdat vapen.
Läs mer: Torrträning för pistolskyttar
Träffbild
Mönstret som skotten bildar på tavlan. Var och hur träffarna samlas säger mycket om skyttens teknik, till exempel grepp och avtryck.
Läs mer: Felsök din träffbild · Analysera dina skytteresultat
Uppklassning
Att flyttas upp till en högre klass. Hos SPSF går man från klass 1 till klass 2 genom att erövra guldmärket och till klass 3 genom resultat motsvarande standardmedaljer under föregående år. Klass 3 gäller ett år i taget.
Läs mer: Uppklassning i pistolskytte: krav för klass 2 och 3
Vapengarderob
Samlingsnamn för de vapen en person har tillstånd för. Vid varje ny ansökan bedömer polisen behovet av ytterligare ett vapen med hänsyn till det man redan har.
Läs mer: Regler för vapengarderob · Licens för ytterligare vapen
Vapengrupp
Indelning av vapen efter typ och kaliber, så att likvärdiga vapen tävlar mot varandra. Inom svenskt pistolskytte används grupperna A, B, C och R, där C är finkalibriga .22-vapen och R är revolvrar.
Läs mer: Tävla i pistolskytte
Vapenlicensäven vapentillstånd
Polismyndighetens tillstånd att inneha ett visst skjutvapen. För målskytte krävs bland annat medlemskap och dokumenterad aktivitet i en skytteförening, och ansökningsavgiften är 990 kr.
Läs mer: Vapenlicens för pistol steg för steg · Aktuell väntetid för vapenlicens · Vapenlicens för gevär
Vapenskåp
Säkerhetsskåp för förvaring av vapen i hemmet. Skåpet ska vara godkänt enligt svensk standard, SSF 3492.
Läs mer: Krav på vapenskåp · Bästa vapenskåpet
Vapenvård
Rengöring, smörjning och kontroll av vapnet så att det fungerar säkert och skjuter jämnt.
Läs mer: Vapenvård och rengöring · Vapenfett och vapenolja
Vådaskott
Ett oavsiktligt avlossat skott. På tävling leder det till diskvalificering, även om skottet går i säker riktning.
Läs mer: Tävlingsregler i pistolskytte
Vändtavlaäven vändbar tavla
Tavla som vänds fram mot skytten under en bestämd tid och sedan vänds bort igen. Används i bland annat duell, snabbare serier och fältskytte.
Läs mer: Duellskytte med pistol
Wadcutter
Kula med platt framände som stansar runda, tydliga hål i papperstavlan. Vanlig i precisionsskytte med revolver.
Läs mer: Kaliber .38 Special
X-träff
Träff i den innersta ringen, som noteras separat i protokollet. Antalet X avgör placeringen vid lika poäng, bland annat i PPC 1500.
Läs mer: PPC 1500: program och poäng
Återkallelse
När Polismyndigheten upphäver ett vapentillstånd, till exempel om villkoren för innehavet inte längre är uppfyllda. Beslutet går att överklaga.
Läs mer: Återkallad vapenlicens · Avslag och överklagan
Ögondominansäven dominant öga
Det öga som hjärnan i första hand använder för att sikta. Den som skjuter med höger hand men har vänster öga dominant behöver anpassa tekniken.
Läs mer: Ögondominans i pistolskytte · Skytte med glasögon
Öppet sikte
Mekaniskt sikte med korn fram och sikteskåra bak, utan optik. Standard på de flesta pistoler och krav i flera grenar och divisioner.
Läs mer: Välj din första pistol
Öronproppar
Hörselskydd som sätts i hörselgången. Används ensamma eller tillsammans med kåpor för extra dämpning.
Läs mer: Öronproppar eller kåpor
Läs vidare
Ordlistan ger korta svar. Vill du förstå helheten finns fördjupningen i våra översiktsguider:
- Börja med pistolskytte →Klubb, pistolskyttekort, kostnader och vägen till eget vapen.
- Pistolskyttets grenar →Fält, precision, IPSC, PPC, militär snabbmatch och luftpistol.
- Vapenlicens för pistol steg för steg →Aktivitetskrav, föreningsintyg, vapenskåp och ansökan.
- Tävla i pistolskytte →Från första klubbtävlingen till DM och SM.
- Utrustning för pistolskytte →Vapen, kalibrar, hörselskydd, skyddsglasögon och väskor.
- Skytteappen LoggaSkott →Logga skjutpassen i mobilen och se hur du ligger till mot aktivitetskravet.
